Norge har officiellt sagt nej till att borra efter olja i områdena kring Lofoten, Senja och Vesterålen, vilket beräknas kosta landet upp till 600 miljarder svenska kronor. Beslutet hyllas av klimatfrämjare världen över, men kritiseras hårt av oppositionen som menar att landets produktion förlitar sig på oljeexporten.

Det var vid det nationella mötet i helgen 6-7 april som norska Arbeidarpartiet (kan jämföras med svenska Socialdemokraterna) bestämde sig för att inte borra efter olja i de utsatta områdena. Framförallt Lofoten har en unik marinbiologisk mångfald som skulle ta skada om Norge bestämde sig för att installera oljeriggar i området.

Arbeidarpartiet har tidigare varit öppna för att borra i områdena, men har alltså svängt totalt. En av anledningarna till detta är att opinionen i Norge har gått mer mot att fokusera på förnybar energi. Landet vill helt enkelt ta ett steg mot att inte vara beroende av olja och annan fossil energi.

Hård kritik från oljebranschen

Det statligt ägda oljeföretaget Equinor ASA är besvikna över beslutet, men medger samtidigt att det inte var oväntat. Diskussionen i Norge har tydligt lutat åt att frångå oljeberoendet. Landet har i andra sammanhang tagit beslut som kortsiktigt uppenbart skadat landet, men långsiktigt anses vara fördelaktigt ur ett hållbarhetsperspektiv. Ett exempel är elbilsbranschen. Under mars 2019 registrerades för första gången fler eldrivna bilar än fossildrivna i Norge.

Fortfarande möjligt att oljeborra i Arktis

Att det finns olja i områdena kring Arktis har länge varit känt. Det har historiskt sett ansetts vara för dyrt att utforska området. Med ökade oljepriser har dock utforskandet fått sig en renässans. Tack vare en uppgörelse 2012 fick Norge ett fördelaktigt avtal med Italien och USA om viss förhandsrätt till områdena kring Arktis. Norge anses därför ha bäst förutsättningar att utvinna olja i de arktiska områdena. Detta leder till en komplicerad och intressant debatt då Norge nu tydligt visat att de vill frångå oljeberoendet.

Att Norge tagit sig friheten att ignorera den enorma ekonomiska potential som oljeexporten innebär, kan både ses som naivt och beundransvärt. Norge visar att de är villiga att offra kortsiktig vinning mot historisk korrekthet. Endast framtiden kan utvisa vad som är rätt. Norges beslut att inte borra i områdena kring Lofoten är lika väl en utmaning mot världens stormakter som det är en lokal, kortsiktig uppoffring mot en mer miljömedveten värld.