Materialet Perovskit har stor potential att ersätta eller komplettera kisel i framtiden för att göra el av solenergi. Som material har Perovskit visat sig ha en utmärkt förmåga att omvandla ljusenergi till elektricitet, och just nu pågår mycket forskning om hur detta ämne ska kunna användas praktiskt.

I både Lund och Uppsala är finns nu olika team som forskar om ämnet och intresset världen över har vuxit enormt på senare tid. En sökning på Google Scholar inom ämnet resulterar i mer än 50 000 publicerade artiklar de senaste fyra åren. Enligt Erik Johansson i en intervju till Forskning och framsteg har verkningsgraden ökat från ett par procent år 2009 till 22 procent i dag. Detta kan jämföras med kiselsolceller som toppar på ungefär 25 procent i verkningsgrad.

Den stora nackdelen med kiselceller är att de kräver enorm energi för att tillverka samtidigt som processen är relativt komplex. Perovskit däremot är både billigt och enkelt att tillverka vilket innebär att om forskningen kommer runt några hinder finns det stor potential. Det finns också en möjlighet att kombinera både Kisel och Perovskit för att fånga solceller på olika våglängder och därmed dra nytta av bägge ämnenas egenskaper för att bygga solceller med högre verkningsgrad.

Enligt Erik Johansson är det så enkelt att tillverka att en vanlig person teoretiskt sett skulle kunna tillverka det i köket. Kruxet är få till en kristallstruktur som absorberar ljus vid olika våglängder och som också tål tusentals timmar i solen. Ett annat problem är att den just nu mest effektiva formen av Perovskit innehåller bly, vilket gör att det ställs krav på hur cellerna får användas och hanteras för att det giftiga blyet inte ska hamna i marken. De som forskar inom Perovskit är dock hoppfulla och tror att det kommer att lösas. Flera förespår att solceller av Perovskit kommer att finnas på marknaden redan inom fem år.